dead and gone

Fick en sjuk insight i att lyssna å sjunga med i T.I.'s låt Dead And Gone... Hitta "Promo Singeln" på den nyligen och det betyder att alla versioner finns med, allt från cencurerad & kort radio version till lång instrumental version :P Och det är jävligt kul att lyssna på instrumentala version å sjunga med... Haha speciellt med tanke på att jag inte rappar ;) Jag är sångare - thats it! haha men kul iaf, T.I. är ju inte dålig heller på sin lyrik så det är ett dött lopp om man säger så... Håller mig till Justins slinga som mer passar mig ;P

Men i vilket fall som, låten är ju en djup betoning på hans liv - videon slutar ju dessutom med var han är just nu - att han går in genom fängelsegrindarna som slås igen bakom honom medans dom sista stråkarna i låten tonas ut å bilden fadar över i svart...

När man tänker efter, vad som krävs för att lyckas här i livet känner jag mig väldigt bortskämd och överfull av saker som tar mig framåt här i livet... Många artister och superstars här i världen har slagits blodiga för att lyckas med deras drömmar, dom har gått från noll till hundra med viljestyrka beyond words...

Så hur ser man på mig? Jag som vill så mycket, skulle kunna göra mycket för att få mina drömmar att slå in - men gör det inte... Är det för att jag är rädd? För att riskera mitt "perfekta" liv för ett nytt och sjukt annorlunda sådant? Är jag inte beredd på att lyckas pga. detta? För att min rädsla för min egen musik... Är det därför jag håller tillbaka min "talang" för att stilen jag vill in på inte passar för vem som helst? Och att den inte skulle passa mig...? Inte för att jag påstår att jag är bättre än någon annan... Utan snarare tvärtom - jag har för mycket flyt här i livet som andra saknat men ändå slitit häcken av sig....

Hur vet man att man förtjänar något som så många andra slåss för? Hur vet man att man vill vara där när ens samvete säger åt en att vända tillbaka och acceptera ens defeat... När man aldrig ens försökt visa att man är som alla andra, mänsklig, att ens liv man hade innan inte betyder något när det handlar om drömmar man vill uppnå? Eller är man för egocentrisk som säger så? Eller kanske tvärtom - för lite?

Så vad gör man när man inser att ens enda väg man vill ta för det livet man kan lyckas i - det är inte det livet man var menat att ha? Hur vet man detta om man inte försöker...?

Handlar ens noble tryouts & insights om samma sak även om man inte kan seperera dom utanför drömmarna?

Ska man ändå visa sin viljestyrka för något man hoppas man förtjänar när dagens slut närmar sig och målet verkar uppenbara sig för en?

Eller ska man andas ut, vara nöjd med vad man åstakommit i livet so far utan att tänka what if...?

No Regrets

- But does that go for dreams as well?

Peace n Luv..

Cuz when it comes down to choices

Those r the only ones we can acctually feel without worrying about yesterdays...