5/02/2009

daydreamin'

Jag har alltid undrat hur man vet vissa saker, å varför....? Ibland kan man bara svaren utan att man egentligen lärt sig dom eller fått frågan innan... Vad detta beror på är nog ändå ett mysterium...

För vissa är svåra saker enkelheter som bara kommer automatiskt, för andra är det rocket science...

Men när kommer man till det stadiet då man ser detta? Hur kan man gå runt från dag till dag ock önska något så mycket att det till slut blir så stort invändigt i en själv att man missar allt annat utanför? Är det ens möjligt att förutse ens skavanker genom att missa dess början?

Kan man sluta önska om man bara försöker vilja leva i verkligheten istället?

Hur vet man då att verkligheten är det man vill leva efter..?

Varför lever vi i en förvirrning av så mycket saker så vi missar själva livet i sig?

När ska vi lära oss se vad vi egentligen eftersträvar istället för att alltid vilja ha mer?

Kan vi ens tänka klart när så mycket runt omkring skapar oss och formar oss till den vi är idag?

Hur säger man stopp till något som man inte kan kontrollera?

Varför säger man alltid ja till saker man åtrår även om de egentligen inte är bra för en?

Varför vågar man inte streta emot strömmen och simma uppströms istället?

När ska man våga förändra världen, Istället för att låta den förändra en själv?

När ska jag inse att all fakta på jorden, fortfarande inte skulle göra mig mer intellegent...

Att veta lite om allt, eller veta mycket om lite....
Det är det som förändras från barn till vuxna, det är det som ger oss makten i oss själva...
Det är det som visar när vi blir äldre - Med mer erfarenhet kan vi forma vår framtid... Nu kan vi bara forma det vi vet något om...

Att kröna oss själva till kungar över nuet ger oss inte mer erfarenhet, bara en fånig krona som sitter snett över pannan...

För att leva måste vi åstadkomma mycket mer än så... Inte för någon annan, utan för oss själva å bara oss...

Kanske då förstår vi varför man ibland har svaren på vissa frågor utan att ens förstå dom...
Kankse då har man överseende i livet...
Kanske då är man sig själv varje dag...

Man vad vet jag, jag är fortf i början på mitt liv, mycket saker kan fortfarande inträffa som förändrar mig... Allting återstår att se, den dagen det inträffar...

Days & Nights,
Over & Out...

Inga kommentarer:

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se