monday.

Varför är det så att ibland fungerar ingenting?
Saker man strävar efter vägrar visa sig?
Frågor man ställer, ger en fel svar?
Vägar man tar visar sig vara återvändsgränder...

Om och om igen fast i olika skepnader sätts vi på prov
Som om vi är menade att lyckas på vissa ställen,
Medans andra vägrar bli rätt, som om vi är menade att ha fel vad än svaret blir...

Där vi hör hemma förändras, som om ordet hem slutat betyda något...
Vi känner oss vilse vad vi än gör och tankar vi har verkar bara göra allt svårare
När chansen redan blivit missad och vi står ensamma kvar...
Där på stationen i en väntan om att någon ska komma fram å säga hej
Finns det ingen annan mer än vi själva, ensamma i en stillhet bortom tystnad...

Vi letar efter rätt tillfällen att skapa vilja
Men när vi väl kommit dit har allting ändrats till det sämre...
Vi förlorar kraft och faller handlöst ner på marken.
I ett mörker så kallt, där vi undrar hur det kunde sluta så här?

- det är nu jag alltid brukar sluta mina texter med att säga att man kommer klara det, att man aldrig ska tappa hoppet, kraften man har kvar ska man använda för att ta sig upp igen...

Men tänk om det inte är tillräckligt?
Hur släpper man taget och ger upp?
Hur låter man svagheten ta över
När det enda man alltid varit med om är att lyckas....

Hur besegrar man framgång med motgång, när allt man någonsin gjort är att skina?
Hur snubblar man på alla hinder,
När man redan klarar av att hoppa över dom med stängda ögon?
Hur säger man till någon att detta inte fungerar...
När man alltid innan varit den som aldrig sagt emot...

Vad blir det av allting man har runtomkring sig,
När man vägrar vara mittpunkten i allt som händer...

Hur blir man otillräcklig, när allt man vet är att aldrig ge upp...

Kan inte hitta orden till att förklara hur detta känns,
Men vill på något sätt få Dig att förstå, att vad jag menar med mina frågor och krav -
Är menat på bästa sätt gentemot dig och din framtid...
Ditt liv har knappt börjat men åren mellan oss har lärt mig en hel del...
Lyssna här,

Du förstår misstro och otillräcklighet är två av de värsta saker man kan känna,
Men att förstå varför är det som lägger dom på hyllan...
För att inse meningen med att inte svika andra
Måste man själv kunna kräva ett nej...
Man kan inte tillfredställa alla, även om man vill -
Men att försöka ge sig på det är det största misstag du kan göra i längden...
Ingen håller fast vid någon som inte kan hålla vad dom säger & lovar...

Livet är en lång resa, något som sägs ofta, men som också är sant.
När man är ung är man rädd för framtiden eftersom man inte kan kontrollera den.
Vad man lär sig när man blir äldre är att det är just saknaden av kontroll
Som får en att känna kontroll.... 
Att inte kunna lita på någon eller känna svek av andra kan man leva med.
Men däremot att bli sviken av den personen man har som närmast
Är svårt att lägga bakom sig...

Vänner kommer och går, en lärdom man förstår när man växer ifrån sina barndomsvänner med åren. Men viktigare är att det kommer alltid fler - kasnke inte så bra som andra, men människor som man kan känna sig trygg med, skratta och ha kul med och folk man kan lita på, om så bara för stunden, finns det hundratals av...

Livet är oförutsägbart, även om man ibland vill veta vad som gömmer sig bakom nästa hörn
Mår man nog bättre i ovisshet, tills det händer...

Det finns få personer i mitt liv som jag skulle ge mitt liv för, men samtidigt finns det många som jag skulle ge min tillit om något händer... En känsla som bara en själv kan avgöra, vem som hamnar i vilken hög... VIP eller Premium Friends :P

Och det är här Du kommer in, du har alltid varit en VIP, och det vill jag inte ändra på, Men det är inte längre upp till mig...

För att kunna stanna där måste du förstå mig när jag säger detta; du måste hitta ditt eget sätt att lösa saker, inte genom att springa iväg från det, inte genom att blir arg och tvär för att du inte har rätt eller alltid kan få som du själv vill... Utan genom respekt till vad den andra personen ifråga har att säga och tycker om det hela. Att va trångsynt och låsa in sig i sigsjälv hjälper en inte någonstans. Att däremot vara öppen för förslag är den största gåva du kan ge tillbaka...

Lil sis... Orsaken till att jag kommit in i dessa tankar är just därför, Du sa att du vill förstå vad jag menar - och jag vill hjälpa dig genom detta, kasnke du inte förstår direkt, kasnke du inte vill förstå direkt, men vad jag i det hela ser som allvar är att hur du än väljer kommer du tvingas konfrontera det förr eller senare i livet... Bättre förr än senare i så fall, för att kunna se dina egna misstag måste man ibland kunna spegla sig när man gör dom, att acceptera dom... Att lära sig är att förstå skillnaden. Inte i rätt eller fel, utan i att vara sigsjälv - eller någon annan...

Vi är alla mänskliga, vi klarar inte av att skapa mirakel dag ut och dag in... 

Men att vilja.. Och förstå skillnaden - Är det som gör oss unika...

Vet inte riktigt mer jag kan skriva här utan att veta vad du känner och tycker...
Vill höra vad du har att säga så vi måste sätta oss ner någon dag och gå genom det här...

Keep in touch...
Lots of love!
//Your Big Bro

PEACE...