out of days.

Det är svårt att föreställa vad man ska tycka och känna när man står där någon dag innan. Men så här efter allt har hänt, när endast ens minne står för showen. Så gick allt helt för snabbt....

Lördagen blev en annorlunda dröm. Efter Fredagens sjukt trevliga kväll, fylld av skratt, skämt och hyfsad musik med jämna mellanrum :P Så avslutades kvällen med att jag å Kim gick med Peter hem och lånade hans soffa & golv (?) runt 3 på natten... :P Gött att inte behöva vänta på bussen hem mitt i natten helt klart :D

Men iaf, så vaknade runt halv tolv på lördagen och stack ner till Nordstan å käka. Bestämde mig sen för att åka hem istället för att gå runt som ett vandrande spöke i Gbg hela dagen :P Somna sen på bussen igen å vakna några minuter innan bussen stanna i Borås.. Kom hem runt 14 tror jag, helt ärligt vet jag inte riktigt.. Åt lite mackor och gjorde te, la mig framför datorn och kolla fejjan, kolla film och sen somnade jag igen...

Hela lördagen känns just nu som en dimma. Inte för att jag var vidare bakis, inte alls snarare förutom döds-trött. Men eftersom jag sen sov rätt länge så undrar jag om ens lördagen hände? Känns snarare som en avlägsen dröm just nu...

Vakna för snart 2 timmar sen.

Inte pigg, men känner mig utvilad. Ska sova snart igen känner jag men tänkte först uppdatera lite här och ha lite mer te =)

Så för att svara på frågan om hur allt kändes, så kan man nästan förklara det som all annan historia här i livet. Saker som händer har alltid en mening, Inte alltid säkert vi förstår den direkt, eller ens märker av dess förändring direkt. Men vi kommer alltid komma ihåg den. Vad som än händer i framtiden...

Dessutom hoppas man ju självklart att saker och ting börjar röra sig snart igen så man kan komma tillbaka, för vad folk än säger till en, så är detta en sak jag accepterat och tackat ja till direkt. Det är svårt att inte sakna vad som en gång varit. Så många personer som gjorde ens liv till tider man vill minnas. Det är nog svårt att hitta någon annanstans...

Så för att avsluta detta inlägg med något utöver texten om ingenting och allt.

Så ber jag er att njuta av bilden ovan av ett tomt lunchrum med en sol som sneglar in över möblerna och viskar vad som en gång varit....

Undrar om livets alla mysterier, samlas på ett ställe och visas upp så här? -Inte med fart och liv, utan med ett lugn svårt att förklara i ord, men lätt att visa med en bild....?

PEACE.