När man tänker på vad man gör dagligen, hela tiden, alltid. Så förvånas man egentligen av enkelheten hos en själv och i andras mönster därefter...
Flera hundra - flera tusen gör det dagligen, flera gånger om dagen till och med.
Vad gör du?
Vi sorterar, vi försöker arbeta på att bli mer å mer anpassade och annorlunda... Vi hjälper världen och hjälper oss själva... Det är det som är meningen... Vi vill mycket och förbereder oss därefter, men accepterar vi detta till fullo eller borde ännu fler förstå vad vi alla måste göra - vad vi alla måste hjälpa till med att fullborda och försöka förändra...
Missa "Earth Day" i mitt sjuka, ähm, bortkomna tillstånd nu mitt i veckan så tillängnar denna blogg den dagen då den egentligen skulle skrivits, men aldrig ens va påtänkt.
Något så litet som att ändra sina egna vanor hjälper oss alla... Tänk er om alla kunde vänja sig vid detta? Att ge upp ngt farligt för sina medmänniskors skull - Så att vår jord mår bättre....
Att tänka större än sig själv är kanske inte alltid så svårt, men att tänka så här stort, kan nog skapa rädsla å tvivel hos många... Det är den rädslan som måste ändras om alla ska kunna förstå dess mening. Vi gör det inte för att ta bort bekvämligheter och enkelheten i att leva - vi vill bara förändra det, på ett sätt som skapar trivsel för oss alla i längden ist för att bara tänka "just nu..."
Spårvagn, tåg, buss - alla praktiska transportmedel är på något sätt nuförtiden gjorde för att förebygga detta... Till och med elbilen är ju nu ett faktum på att världen förstår att folk gärna vill ha kontroll över tiden och göra allt i sin egen takt ist för att förlita sig på en tidtabell...
Men skillnaden gör densamma när svaret ändå blir utgångspunkten till ett bättre "tomorrow"... Och det är det vi eftersträvar när vi gör förändringar, inte för att jävlas med pensionärer som tyckte allt "var bättre förr" utan för att vi skall kunna leva länge nog för att generationer i framtiden ska kunna säga samma uttryck till våra barn-barns barn-barn.... Men förhoppningsvis ska dom däremot inte mena det utan mest som ett "figure speech" bara för deras farfars farfar sa så...
Morgondagen är den vi alla vill uppleva ljusare, och klarare än gårdagen - men hur planerar vi att detta ska hända när 90% av världens befolkning fortfarande beter sig som skyltdockor och bara ser på medans tiden går - Sätt ner popcornen och res er ur biosalongen och gå ut å gör ngt åt det ist för att bara sitta där å nicka och hålla med...
Under denna veckan då jag nog mått sämre än någonsin i mitt liv fick jag en funderare på hur jorden egentligen mår efter allt vi gjort mot den. Tänk er själva scenariot vi alla upplever runt om oss... Alla utsläpp, allt skräp, allt skit som vi lämnar efter oss som vi utan vidare för flera hundra år bara tagit för givet att moder jord ska hantera åt oss... Tror hon börjar bli trött på det.. Eller, Vet kanske mer stämmer in på det just nu med tanke på att vi vet hur hon reagerar just nu...
Att hon dessutom låtit oss hållas så här länge... Det kan jag bara säga att min vecka i sängen med influensa, är något jag skulle kunna göra om igen, om jag visste att det kunde rädda henne, å kanske rädda oss...
Sen en till sak som jag kom på mig själv med att tänka på ikväll - Ni vet evolutionen? Vad hände med den? Sluta den bara fungera eller den gav upp efter den skapat oss homo sapiens? Om vi nu är så perfekta isf - fatta hur störda våra förfäder måste vatt?! ...eller hur?
För om evolutionen fortsatt... Borde vi ju varit utdöda sen länge tillbaka... Eller vänta, kanske det som håller på att hända...?
Isf får man ju säga att vi är ganska sämst på att göra vår sak, tänk er detta liksom.. Dinosaurierna levde ju några miljoner år, ganska fett, deras evolution var ju allt ifrån t-rex till bracusarius, kött-ätare & växt-ätare ni vet, till flygödlor och krokodiler... (Många av dessa reptiler lever dessutom fortfarande än idag...)
Så ser man oss människor - njaaa.. några tusen år har vi härjat på jorden, å vi håller redan på att förstöra den... Tufft, snacka om att vi suger....
:P
Kanske bäst om vi blir utrotade iaf?
Självhatande? Mjo lite... Men bara för att jag sett vår baksida, levt vår framsida och upplevt vår insida... Människan är så mångsidig att vi tror allting anpassas efter oss... Vi är trångsynta och ser gärna bara det vi själva vill se...
Men ändå, go green, eco, allting det kallas är vår chans att bevisa vår egocentriska missbedömmning och ge en chans till vår medmänsklighet mot jorden, där vi bor... För visst borde detta vara den utmärkta tidpunkten då man ska ta tillfället i akt och agera just för jorden? Ist för att tänka på sigsjälv, tänka på oss alla...
För jag personligen, tycker inte vi förtjänar en andra chans i att göra gott, men däremot är vi skyldiga jorden det....
För egentligen om man tänker efter, hade vi inte haft intelligens hade vi redan varit utrotade idag av rovdjuren vi delar denna jord med... Så med respekt för deras hunger borde vi rädda jorden för dom, när vi är den enda rasen som kan göra skillnad...
Borde vi gjort det redan sen länge tillbaka...
Nu ska jag sova... Drömma ngt hemskt antagligen och vakna med feber igen mitt i natten, men denna gången ska jag minnas vad jag själv just skrivit isf å känna att jag är sjuk för jordens skull, för vi har gjort den sjuk helt för många gånger & om å om igen...
PEACE & GREEN...
