Kommer bli en låång lördag... :P
..men kommer va mysigt också - film med lilletuss och bara bus å mys hela dagen! =) Cesse har hoppat upp i fönstret igen i mattes rum å sitter å kollar folk, vet vem han kollar efter men ignorerar d idag... ;)
Låg å kolla på Haiti galan på 5an inatt. Ett tag iaf innan jag somnade så har reprisen på nu på tv3... Undrar om dom någonsin kommer bli desamma som förr? Allt liv som släckts och alla liv som förändrats där på så kort tid. Jag menar efter chocken har lagt sig finns ju så mycket mer som kommer finnas kvar, påminna dom om vad som hänt...
"From The Ashes, We Shall Rise...."
Som Wyclef Jean själv uttryckte d inatt....
Det får en att påminna en om att man inte kan kontrollera något i denna värld. Vad man har ena dagen kan försvinna dagen därpå... Har svårt för att inte känna mig medtagen i det hela, även om det är så långt borta, även om man inte känner någon där så är det medmänskligheten i oss alla som får oss att ordna galor för att skänka pengar, vi kan sörja länder och folk som vi inte känner, aldrig sett eller ens vet någonting om...
2001, 2 månader efter terrordådet som skakade hela världen i NY var jag och min mamma i Dominikanska Republiken, landet som sitter ihop med Haiti. Grannlandet.... Vi var aldrig så nära gränsen så att man tänkte på det men mycket man såg hörde ihop. Dom sålde saker från Haiti på marknader, dom berätta att Haiti har mycket export inom både tobak och rom - precis som Dominikanska... Det är länder som båda precis som alla andra här i världen är unika... Deras eget, något dom är stolta över att kunna visa upp. Så tänk er hur detta känns nu, när allt dom haft som deras eget är förstört? Ruiner i ett land en gång fullt av liv och rörelse....
Klart det får en att stanna upp... Tänka efter... Och till och med må dåligt...
Samtidigt kan det kännas hemskt att man som människa flera tusen mil därifrån utsätter sig för dessa känslor? Men om inte vi, vem? Vi är alla människor... På andra sidan jorden, men likså på samma jord vi alla lever på, i samma värld... En värld som för dom, aldrig kommer bli sig lik...
Kan man hjälpa borde man...
När man tänker på det är detta ju enda gången vi i världen tänker som en. Ingen bryr sig om krigens historia som utspelats innan, alla vill hjälpa.. Vänner, fiender, grannländer o.s.v.
Nä, får göra ngt att äta nu å hämta cesse från fönstret, han kan itne sitta där helt ensam ju, jag vill han ska va här med mig :P
PEACE!
